Apendice:Verb iregolar in lombard
Questa pagina del Wikizzionari chì l'è scrivuda in lombard, con la Noeuva Ortografia Lombarda |
Verb con tante forme iregolar modifega
Verbi regolar principai modifega
Asca i verb ausiliari, l’esist ona picola serie de verb che presenten tant forme iregolar. A fà, andà, dà, stà, trà, savé, volé, podé, dì, dové (scrivud scià in dialet milanes ma quell che l’è dii scià l’è valid per tut i dialet)[1].
A’ndàgh adree ai conligament chì de sota podarii trovà i coniugazzion di verbi iregolar pusse important:
► coniugazzion de "fà"
► coniugazzion de "andà"
► coniugazzion de "dà"
► coniugazzion de "trà"
► coniugazzion de "stà"
► coniugazzion de "savé"
► coniugazzion de "podé"
► coniugazzion de "dì"
► coniugazzion de "dové"
L’è de notà che amalastant la soa iregolarità de lor, la manera de coniugà "fà", "trà", "dà", "stà" la sia compagna.
Note modifega
Verb con terminazzion in -ù e in -oeu modifega
A inn poeu de vesser sagnalade do serie de verbi regolar che poden però vesser considerad come regolar con di furbarie piscinine, a inn:
- Verb con terminazzion in -ù (prodù, tradù, dedù...:; i poden vesser considerad regolar (via che i sò participi passad in d’un quai dialet e oviament el so infinid, varda el paragraf che 'l ven) a sgiontàgh ona "s" o ben a inn conjugad compagn se ‘l sò infinid el fudess produser, traduser, o ‘na "c" per la formazzion di participi passad in di dialet indove l’è regolar (per esempi el dialet milanes indove che ‘l participi passad de prodù l’è producid).
- Verb con terminazzion in -oeu (toeu, distoeu...): i poden vesser considerad regolar (via che i sò participi passad in d’un quai dialet e oviament el so infinid, varda el paragraf che 'l ven) a sgiontàgh ‘na "v" (o ona "g" a seconda del dialet) o ben a inn conjugad compagn se ‘l sò infinid el fudess toeuver, distoeuver...
Verb con terminazzion in -egnì/-egn modifega
I verb con quella terminazzion chì, asca la possibil iregolarità in del participi passad (varda i paragraf chì de sota), in diversi dialet presenten ona iregolarità piscina in di vos del (present indicativ) senza desinenza o ben domà la 3^ singolar in lombard ocidental e la 3^ singolar, la 1^ e la 3^ plural in lombard oriental. Quella iregolarità chì l'è el finì con -n inveci che con -gn.
Per esempi:
in dialet milanes: verb "tegnì"
Present indicativ: mi tegni; ti te tegnet, lu el ten, num tegnom, vialter tegnii, lor (i) tegnen.
in dialet bergamasch: verb "tegn"
Present indicativ: mi tegne; ti te tegnet, lu el ten, noter am ten, voter tegnii, lor ten.
poeu per i regole del pronuncia in dialet bergamasch la "n" final deperlee la se pronuncia minga.
Iregolarità per apofonia modifega
On'altra iregolarità prevedibil l’è l'apofonia, a bon cunt l’è la trasformazzion de "o" in "oeu" in lombard ocidental o "u" in "oeu" in lombard oriental per quaivoeuna di forma verbai. Chichinscì a l’è mostrad domà l’esempi del verb "volè" in dialet milanes , siben che l’apofonia la ghe sia in tanti verb de do sillabe che gh’hann ‘na "o" in la penultima sillaba minga ligada a consonant (prima de consonant "v", "r"/"l", "g", "j" o "d") compagn de "trovà", "mojà", "drovà" eccetera...
Indicativ present | Indicativ imperfet | Indicativ futur | Consgiuntiv present | Consgiuntiv imperfet | Condizzional | Imperativ present | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
MI | voeuli | volevi | volaroo | voeula | volessi | volaria/volariss/volarissi | - |
Ti te | voeulet | volevet | volaree(t) | voeulet | volesset | volariet/volarisset | voeur! |
Lù el /lee la | voeul | voleva | volarà | voeula | voless | volaria/volariss | voeula! |
Nun | voeulom | volevom | volarèm | voeulom | volessom | volariom/volarissom | volèm! |
Vialter | volii | volevov | volarii | volii | volèssov | volariov/volarissov | volee! |
Lor (i) | voeulen | voleven | volarànn | voeulen | volèssen | volarien/volarissen | voeulen! |
infinid | gerondi | participi |
---|---|---|
volé | volend(o) | volud |
L’esist on’altra forma de apofonia, a specc rispet a quella de prima, l’è quella de la trasformazzion de la "oeu" in "o" in lombard ocidental o "oeu" in "u" in lombard oriental per i verbi de la terza coniugazzion compagn de "moeuver", "scoeuder", "noeuser", e “toeu” ch’hèm did sgiamò ch’a se coniuga compagn se ‘l fudess "toeuver"....
Indicativ present | Indicativ imperfet | Indicativ futur | Consgiuntiv present | Consgiuntiv imperfet | Condizzional | Imperativ present | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Mi | moeuvi | movevi | movaroo | moeuva | movessi | movaria /movarissi | - |
Ti te | moeuvet | movevet | movaree(t) | moeuvet | movesset | movariet / movarisset | moeuv! |
Lù el /lee la | moeuv | moveva | movarà | moeuva | movess | movaria/movariss | moeuva! |
Nun | moeuvom | movevom | movarèm | moeuvom | movessom | movariom/movarissom | movèm! |
Vialter | movii | movevov | movarii | movii/moeuvov | movessov | movariov/movarissov | movì! |
Lor (i) | moeuven | moveven | movarann | moeuven | movessen | movarien/movarissen | moeuven! |
infinid | gerondi | participi |
---|---|---|
moeuver | movend(o) | movud |
I apofonie a inn diferente infra el lombard ocidental e quell oriental (che ‘n so esempi rapresentativ l’è ‘l dialet muilanes) e il lombard oriental desgià che i conjugazzion di verb in lombard oriental inn diverse, de tucce i manere el so cologament l’è facil de capì, in su l’esempi del diale milanes apena fad vedè.
Verb iregolar domà in del participi passad modifega
Tanti verb a inn regolar in tute i so forme foeura che ‘l participi passad. I iregolartà in del participi passad a inn pussee comune in del dialet milanes risòpet ai alter dialet, inveci i dialet dialet lombard orientai ghe n’hann denter de men de iregolartà in di participi passad. I verbi regolar in di participi passad i poden vesser tirad arent a fa su di grup di verb con di iregolartà compagne, ben a podom notà che i participi passad iregolar, gh’habien ona regola in la soa iregolartà de lor. Chi de sota a gh’è la lista de quajvun di verbi regolar separad in grup. La sudivision in gruppi a segonda de la terminazzion la po ajutà a intuì per analogia comè che on participi passad d’on verb minga elencad in di tabele chì de sota l’è facil che ‘l sia.
Terminazzion in -ader modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ader → -as (IPA: /az/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
evadere | - | evas | MI- | |
dissuader | - | dissuas | MI- | |
invader | - | invas | MI- | |
persuader | - | persuas | MI- |
Terminazzion in -arsger modifega
A inn regolar in ’sti dialet chì:
A inn inregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla sgeneral (MI- ): -arsger → -ars (IPA: /ars/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma inregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
sparsger | - | spars | MI- |
Terminazzion in -arì /-arè modifega
Terminazzion in -parì / -parè modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -arì /arè→ -ars (IPA: /ars/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
parì / parè | parud | pars | MI- | |
descomparì | descomparid | descompars | MI- | |
comparì | comparid | compars | MI- | |
valì / valè | valud | vals | MI- |
Terminazzion in -$arì con $ ≠ p modifega
A inn regolar
Terminazzion in -eder modifega
De do sillabe sole modifega
Senza ona regola ciara
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
ceder zeder |
cedud zedud |
cess zess |
MI- | |
leder | - | les | MI- |
De pussee che do sillabe modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -eder → -ess (IPA: /ɛs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
suceder | sucedud | sucess | MI- |
Terminazzion in -esger /-eger / -ensger, -enger o -iger modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla frequenta (MI- ): -eger / enger / -iger → -et (IPA: /ɛt/ - MI- ) despess de fianch de la forma regolar
Ocio: Nanca in dialet milanes questi verb chì i gh’hann semper di forme iregolar; per esempi lensger → lensgiud (ma non let)
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
coresger | coresgiud | coret | MI- | |
dirisger | dirisgiud | diret | MI- | |
esiger | esat | MI- | ||
lensger | lensgiud | MI- | ||
protesger | protesgiud | protet | MI- | |
strensger | strensgiud | stret strecc |
MI- MI-(arc.)(p.) | |
tensger | tensgiud | tint tenc |
MI- BG+ |
Terminazzion in -ender modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla frequenta (MI- ): -ender → -es (IPA: /ez/ - MI- ) di volte de fianch de la forma regolar, de rar domà regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
difender | difendud | difes | MI- | |
dipender | dipendud | dipes | MI- | |
render | res | MI- | ||
ofender | - | ofes | MI- | |
pretender | pretendud | pretes | MI- | |
condiscender | - | condisces | MI- | |
discender | - | disces | MI- | |
comprender | comprendud | compres | MI- | |
imprender | imprendud | - | MI- | |
intender | intendud | intes | MI- | |
spender | spendud | spes | MI- | |
stender | stendud | stes | MI- | |
sospender | sospendud | sospes | MI- | |
tender | tendud | tes | MI- | |
vender | vendud | - | MI- |
Terminazzion in -ersger o erder modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -erder / erger → -ers (IPA: /ɛrs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
disperder | disperdud | dispers | MI- | |
perder | perdud | pers | MI- | |
emersger | emersgiud | emers | MI- | |
somersger | somersgiud | somers | MI- |
Terminazzion in -erter modifega
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-(arc.)
Regolla general (MI- ): -erter → -ers (IPA: /ɛrs/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
inverter | invertud | invers | MI-(arc.) | |
roverter | rovertud | rovers | MI-(arc.) |
Terminazzion in -e$$ì con $ consonante modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -e$$ì → -e$$ud (IPA: /ɛ$$y:/ - MI- ) di volte de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
svegnì | - | svegnud | MI- | |
tegnì | - | tegnud | MI- | |
vegnì | - | vegnud | MI- | |
sentì | sentid | sentud | MI- |
Terminazzion in -eter modifega
Terminazzion in -meter modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -eter → -iss (IPA: /is/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
ameter | ametud | amiss | MI- | |
meter | metud | miss | MI- | |
prometer | prometud | promiss | MI- |
Terminazzion in -neter modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -eter → -ess (IPA: /ɛs/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
aneter | - | aness | MI- | |
coneter | - | coness | MI- |
Terminazzion in -ider modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ider → -is (IPA: /iz/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
decider | decidud | decis | MI- | |
divider | dividud | divis | MI- | |
incider | - | incis | MI- | |
intrider | - | intris | MI- | |
recider | - | recis | MI- |
Terminazzion in -inder modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -inder → -iss (IPA: /is/ - MI- ) con ‘na quai ecezzion.
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
rescinder | - | resciss | MI- | |
scinder | - | sciss | MI- |
Terminazzion in -inger -inguer o -enger modifega
Terminazzion in -$inger -$inguer -$enger con $ ≠ r modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -inger /inguer/enger → -int (IPA: /ĩ:t/ - MI- ) con ‘na quai ecezzion
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
depensger | depensgid | depenc | BG+ | |
distinguer | - | distint | MI- | |
estinguer | - | estint | MI- | |
tensger | tensgiud tensgid |
tint tenc |
MI- BG+ |
Terminazzion in -imer modifega
Terminazzion in -rimer modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -imer → -ess (IPA: /ɛs/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
comprimer | - | compress | MI- | |
oprimer | - | opress | MI- | |
reprimer | - | repress | MI- | |
imprimer | - | impress | MI- | |
esprimer | - | espress | MI- |
Terminazzion in -dimer modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -imer → -ent (IPA: /ẽ:t/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
redimer | - | redent | MI- |
Terminazzion in -ister modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ister → -istid (IPA: /isti:/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
||
---|---|---|---|---|
assister | assistud | assistid | MI- | |
esister | esistud | esistid | MI- |
Terminazzion in -oder modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -oder → -os (IPA: /ɔz/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
esploder | - | esplos | MI- | |
roder | - | ros[1] | MI- |
- ↑ de solit se drova "rosegad"
Terminazzion in -olver modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -olver → -olt (IPA: /ɔlt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
assolver | - | assolt assolud |
MI- MI-(arc.) |
Terminazzion in -onder modifega
Terminazzion in -fonder modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -onder → -us (IPA: /yz/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
fonder | fondud | fus | MI- |
Terminazzion in -$onder con $ ≠ f modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -onder → -ost (IPA: /ɔst/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
rispondere | rispondud | rispost respons |
MI- MI-(arc.) |
Terminazzion in -order o -orrer modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -order/-orer → -ors (IPA: /ɔrs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
morder | mordud | mors | MI- | |
ocorrer | ocorrud | ocors | MI- | |
correr
correr |
corrud
- |
-
cors |
(verbo transitivo)
(verbo intransitrivo) |
MI- |
Terminazzion in -oeu / -oeujer modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI- Regolla general (MI- ): -oeu / oeujer → -olt (IPA: /ɔlt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
toeu | - | tolt toeuj toeud toeult |
MI- MI-(arc.) Br- Br- | |
distoeu | - | distolt | MI- | |
regoeujer | - | racolt regolt |
MI- MI-(p.) |
Terminazzion in -oeuder o -oeuver modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -oeuder /oeuver → -oss (IPA: /ɔs/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
moeuver | movud | - | MI- | |
moeuves | - | moss | MI- | |
scoeuder | scodud | scoss | MI- |
Terminazzion in -ofrì modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: (MI- )
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI- BG+
Regolla general (MI- ): -ofrì → -ofert (IPA: /u'fɛrt/ - MI- ) di volt de fianch de forme regolar che se usen pu.
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
ofrì ofrì |
- ofrid |
ofert - |
MI- BG+ | |
sofrì | (sofrid) | sofert | MI- |
Terminazzion in -oprì/-ovrì modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: BG+ MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -oprì → -opert (IPA: /u'pɛrt/ - MI- ) di volt de fianch de forme regolar che se usen pu.
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
scoprì descovrì |
(scoprid) descovrid |
scopert descovert |
MI- |
Terminazzion in -omper modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: BG+
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI- BG+
Regolla general (MI- ): -omper → -ot (IPA: /ɔt/ - MI- )
Regolla general (BG+ ): -omper → -ot (IPA: /ɔt/ - BG+ ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
romper romper |
- rompid |
rot rot |
MI- |
Terminazzion in -onsger modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -onsger → -ont (IPA: /ũ:t/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
vonsger | vonsgiud | vont vonc |
MI- BG+,MI-(arc.)(p.) |
Terminazzion in -onner modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -oner → -ost (IPA: /ɔst/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
||
---|---|---|---|---|
suponer | - | supost suposud |
MI- MI-(arc.) | |
disponer | - | dispost disposud |
MI- MI-(arc.) | |
esponer | - | espost esposud |
MI- MI-(arc.) | |
preponer | - | prepost preposud |
MI- MI-(arc.) | |
proponer/parponer | - | propost parposud |
MI- MI-(arc.) | |
suponer | - | supost suposud |
MI- MI-(arc.) |
Terminazzion in -orsger modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì: MI-
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -orsger → -ort (IPA: /ɔrt/ - MI- ) de fianch de la forma regolar
Verb
regola -orsger |
Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
acorsges | acorsgiud | acort | MI- | |
sorsger | sorsgiud | sort[1] | MI- |
- ↑ domà in forma leteraria, de norma a se drova "nassud"
Terminazzion in -orì modifega
Squas tucc regolar foeura che on quaivun (varda la tabella chì de sota)
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
morì | - | mort | MI- | |
dolì | dolud
- |
-
dolsud |
(transititiv)
(intransitiv) |
MI- |
Terminazzion in -ù modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ù → -ot (IPA: /ɔt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
||
---|---|---|---|---|
condù | - | condot condut |
MI- MI-(arc.) | |
dedù | - | dedot dedut |
MI- MI-(arc.) | |
indù | - | indot indut |
MI- MI-(arc.) | |
introdù | - | introdot introdut |
MI- MI-(arc.) | |
prodù | - | prodot produt |
MI- MI-(arc.) | |
redù | - | ridot redut |
MI- MI-(arc.) | |
sedù | - | sedot sedut |
MI- MI-(arc.) | |
tradù | - | tradot tradut |
MI- MI-(arc.) |
Terminazzion in -uder modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -uder → -us (IPA: /yz/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
concluder | concludud | conclus | MI- | |
deluder | - | delus | MI- | |
eluder | - | elus | MI- | |
escluder | - | esclus | MI- | |
inluder | - | inlus | MI- |
Terminazzion in -ulger modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -ulger → -ult (IPA: /ylt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
indulger | - | indult[1] | MI- |
- ↑ de solit l’usen minga, se drova "havud clemenza"
Terminazzion in -umer modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -umer → -ont (IPA: /ũ:t/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
assumer | assont | MI- | ||
presumer | presont[1] | MI- |
Terminazzion in -uger modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -uger → -ut (IPA: /yt/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
distruger/destrugà | - | distrut/destrut | MI- |
Terminazzion in -uter modifega
A inn regolar in ‘sti dialet chì:
A inn iregolar in ‘sti dialet chì: MI-
Regolla general (MI- ): -uter → -us (IPA: /ys/ - MI- )
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
discuter | - | discuss | MI- |
Alter iregolar particolar modifega
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
estrà | - | estrat | MI- |
- ↑ foeura de l’ambient giuridich se drova "prusmad"
Di alter participi passad iregolar minga classificabil in di cas de prima[1] modifega
Verb | Participi passad forma regolar |
Participi passad forma iregolar |
Dialet | |
---|---|---|---|---|
coeuser
coeuser |
cosud - |
cot cocc |
MI- BG+,MI-(p.) | |
dervì | dervid | avert vert |
MI- MI-(p.) | |
scernì | scernid | scelt | MI- | |
scriver
scriver |
scrivud - |
scrit screit scricc |
MI- MI-(p.),NO- BG+ | |
vedé | vedud | vist | MI- | |
viver | vivud | vissud | MI- | |
volé | volud | volsud | MI- |
- ↑ i esisten domà in d’on quai dialet
Verbi difetos ch'i gh'hann domà el participi passad modifega
In lombard a gh’è di verb che esisten domà in forma de participi passad, la pussee part de lor l’è stada metuda denter domà in di dialet pussee italianizad, soratut in del milanes, adree a la ruzada se la lengua italiana. Per quest, de ‘sti verb chì l’è possibil a fa su domà i temp compost, inveci per i temp sempliz a gh’è bisogn de drovà di alter verb.
Participi passad del verb difetos |
Verb servibil per i temp sempliz |
Dialet | |
---|---|---|---|
aces[1] | pizzà | MI- | |
adot | tirà in ball, presentà | MI- | |
aflit | tormentà, tossegà | MI- | |
assis | setàss | MI- | |
consont | consumà | MI- | |
cospers[2] | sbrofà | MI- | |
contus | macà | MI- | |
dilet | havégh in del coeur | MI- | |
fint | fà finta | MI- | |
intrus | cascià dent a forza, cascià dent de sfros | MI- | |
prefiss | prefissà | MI- | |
sciolt | deslenguà | MI- | |
trafit | infilzà | MI- | |
rosegad | roder | MI- |
Verb difetos ch'i gh'hann minga el participi passad modifega
On quai verb l’è difetos per via de la mancanza del participi passad, che per quest el gh’hà de vesser ciapad de alter verb.
Verb difetos | Participi passad de drovà al post de quell che ‘l manca |
Dialet | |
---|---|---|---|
conquider | conquistad | MI- | |
incuter | fad vegnì | MI- | |
rediger | compilad | MI- |